122 Lena Bråberg Svensson

Lena Bråberg Svensson ,Drejat i Barsebäckshamn

Jag blev helt förälskad i leran första gången jag la händerna på en klös. Så mjukt, så följsamt men ack så bångstyrig att tygla.

Idag arbetar jag med ringling till skulptur, drejning och kavling.

Mitt formspråk har utvecklats till enkla självklara linjer. I mina ringlade skulpturer söker jag lekfullhet och utnyttjar lerans fantastiska förmåga att bli precis vad som helst, det är bara timingen på torkprocessen som måste fångas. Under en tid snöade jag in på flaskor. För tillfället fascineras jag av veck, kurvor, mjuka runda häng som kan varieras i det oändliga. Föremålen ska beröras.

Jag tycker formen ska stå i centrum därför jobbar jag med enkla glasyrer och oxider. Jag ser gärna att det händer något på ytan.

Min idé med drejade bruksföremål är att de ska kännas rätt i handen. Jag gillar min stora introverta temugg som värmer båda händerna. En soppskål ska vara generös att ställa fram.

Jag gillar den tunna skärven, det är nog en anledning till att jag är så tagen av kavling. En hög rak cylinder är vacker.

Min utbildning består av kvällskurser och fyra underbara sommarkurser på Capellagården på Öland.

En någerlunda driven drejare blev jag under några månaders praktik på Wallåkra stenkärlsfabrik.